Tübingengo Unibertsitatea
Tübingengo Unibertsitatea | |
---|---|
Datuak | |
Izen laburra | EKUT |
Mota | comprehensive university (en) , Unibertsitate publikoa, ikerketa-unibertsitate publikoa, University of Excellence (en) eta sarbide irekiko argitaletxea |
Herrialdea | Alemania |
Jarduera | |
Kidetza | Matariki Network of Universities (en) , Verein zur Förderung eines Deutschen Forschungsnetzes (en) , German Rectors' Conference (en) , German University Sports Federation (en) , European University Association (en) , Informationsdienst Wissenschaft (en) , Open Source Business Alliance (en) , Franco-German University (en) , arXiv (mul) , German National Research Data Infrastructure (NFDI) e.V. (en) , Guild of European Research-Intensive Universities (en) eta ORCID |
Honen parte | ELIXIR Germany |
Eskumendekoak | Tübingen University Hospital (en) eta Platon-Archiv (en) |
Ikasle-kopurua | 27.770 (2021) |
Agintea | |
Errektorea | Karla Pollmann (en) |
Egoitza nagusi |
|
Osatuta | Eberhard Karls Universitat Tubingen Mathematisch-Naturwissenschaftliche Fakultat (en) Eberhard Karls Universität Tübingen Medizinische Fakultät (en) Museum of the University of Tübingen (en) Platon-Archiv (en) Q116856038 Q127380448 Q191215 Q28739827 Tübingen University Archives (en) Tübingen University Faculty of Catholic Theology (en) Tübingen University Faculty of Law (en) Tübingen University Faculty of Philosophy (en) Tübingen University Faculty of Protestant Theology (en) Tübinger Stift (en) University Library of Tübingen (en) |
Zeren jabe | Professors Gallery of the University of Tübingen (en) |
Historia | |
Sorrera | 1477 |
Sortzailea | Eberhard I, Duke of Württemberg (en) |
webgune ofiziala |
Tübingengo Unibertsitatea (alemanez: Universität Tübingen) Alemaniako Baden-Württemberg estatuko Tübingen hiriko unibertsitate publiko bat da. Hau, nazioarteko unibertsitate bat da, oso ezaguna.
Historia
Eberhard I. (Eberhard im Bart) ak Kolegiata eta Unibertsitatea fundatu zituen XV mendean. Unibertsitatea bereziki garrantzitsua izan zen, Germaniako Erromatar Inperio Santuko ikastetxe ezagunenetakoa bihurtu baitzen. Bertan egon ziren adibidez Hölderlin idazlea, Hegel filosofoa eta Kepler astronomoa.
Bibliografia
- Walter Jens: Eine deutsche Universität. 500 Jahre Tübinger Gelehrtenrepublik. München: Kindler, 1977. ISBN 3-463-00709-6
Kanpo estekak
- (Alemanez) (Ingelesez) Tübingeneko Unibertsitatearen webgunea
- Datuak: Q153978
- Multimedia: University of Tübingen / Q153978