2366 Aaryn
2366 Aaryn | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Norman G. Thomas |
Upptäcktsplats | Anderson Mesa Station |
Upptäcktsdatum | 10 januari 1981 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (2366) Aaryn |
Alternativnamn | 1981 AC1, 1934 CC1, 1949 PJ, 1971 DR, 1973 YM1, 1976 QP1, 1976 SM8, 1978 ET2, 1979 OK7[1] |
Uppkallad efter | Aaryn G. Baltutis[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 2,526 AU |
Perihelium | 1,956 AU |
Halv storaxel | 2,241 AU |
Excentricitet | 0,1271853 |
Siderisk omloppstid | 3,35 år |
Medelomloppshastighet | 19,90 km/s |
Medelanomali | 136,2° |
Inklination | 1,083° |
Longitud för uppstigande nod | 308,1° |
Periheliumargument | 111,2° |
Fysikaliska data[1] | |
Absolut magnitud (H) | 13,97[3] |
2366 Aaryn eller 1981 AC1[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 10 januari 1981 av den amerikanske astronomen Norman G. Thomas vid Anderson Mesa Station. Den har fått sitt namn efter upptäckarens barnbarn Aaryn G. Baltutis.[2]
Referenser
- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 2366 Aaryn” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=2366. Läst 28 juli 2018.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (2366) Aaryn. Springer Berlin Heidelberg. sid. 193. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_2367. Läst 28 juli 2018
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|