Banachs fixpunktssats

Banachs fixpunktssats, är en matematisk sats inom analysen, som säger att en kontraktionsavbildning alltid har en unik fixpunkt. Satsen är uppkallad efter Stefan Banach, som formulerade den 1922.[1]

Banachs fixpunktssats

Antag att X {\displaystyle X} är ett icke-tomt metriskt rum som är fullständigt, och att T : X X {\displaystyle T:X\to X} är en kontraktionsavbildning. T {\displaystyle T} har i så fall en unik fixpunkt. Det existerar således exakt ett element x X {\displaystyle x\in X} som uppfyller T ( x ) = x {\displaystyle T(x)=x} .

Bevis

Välj ett godtyckligt x 0 X {\displaystyle x_{0}\in X} och konstruera sedan följden ( x n ) {\displaystyle (x_{n})} genom:

x 1 = T ( x 0 ) {\displaystyle x_{1}=T(x_{0})}
x 2 = T ( x 1 ) = T 2 ( x 0 ) {\displaystyle x_{2}=T(x_{1})=T^{2}(x_{0})}
x n = T ( x n 1 ) = T n ( x 0 ) {\displaystyle x_{n}=T(x_{n-1})=T^{n}(x_{0})}

T {\displaystyle T} är en kontraktionsavbildning fås att:

d ( x n + 1 , x n ) = d ( T ( x n ) , T ( x n 1 ) ) a d ( x n , x n 1 ) = a d ( T ( x n 1 ) , T ( x n 2 ) ) . . . a m d ( x 0 , x 1 ) {\displaystyle d(x_{n+1},x_{n})=d(T(x_{n}),T(x_{n-1}))\leq ad(x_{n},x_{n-1})=ad(T(x_{n-1}),T(x_{n-2}))\leq ...\leq a^{m}d(x_{0},x_{1})}

För godtyckliga naturliga tal m {\displaystyle m} och n {\displaystyle n} med m < n {\displaystyle m<n} får vi nu, genom triangelolikheten och att a < 1 {\displaystyle a<1} , att:

d ( x m , x n ) d ( x m , x m + 1 ) + d ( x m + 1 , x m + 2 ) + . . . + d ( x n 1 , x n ) ( a m + a m + 1 + . . . + a n 1 ) d ( x 0 , x 1 ) = a m 1 a n m 1 a d ( x 0 , x 1 ) {\displaystyle d(x_{m},x_{n})\leq d(x_{m},x_{m+1})+d(x_{m+1},x_{m+2})+...+d(x_{n-1},x_{n})\leq (a^{m}+a^{m+1}+...+a^{n-1})d(x_{0},x_{1})=a^{m}{\frac {1-a^{n-m}}{1-a}}d(x_{0},x_{1})}
d ( x m , x n ) a m 1 a n m 1 a d ( x 0 , x 1 ) a m 1 a d ( x 0 , x 1 ) {\displaystyle d(x_{m},x_{n})\leq a^{m}{\frac {1-a^{n-m}}{1-a}}d(x_{0},x_{1})\leq {\frac {a^{m}}{1-a}}d(x_{0},x_{1})}

Här kan högerledet göras godtyckligt litet, eftersom d ( x 0 , x 1 ) {\displaystyle d(x_{0},x_{1})} är fixt och a m 0 {\displaystyle a^{m}\to 0} när m {\displaystyle m\to \infty } . Detta ger att följden ( x n ) {\displaystyle (x_{n})} är en Cauchyföljd och då X {\displaystyle X} är fullständigt finns det ett gränsvärde x {\displaystyle x} så att x n x {\displaystyle x_{n}\to x} .

x {\displaystyle x} är i själva verket fixpunkten för T {\displaystyle T} , då

d ( x , T ( x ) ) d ( x , x m ) + d ( x m , T ( x ) ) = d ( x , x m ) + d ( T ( x m 1 ) , T ( x ) ) d ( x , x m ) + a d ( x m 1 , x ) {\displaystyle d(x,T(x))\leq d(x,x_{m})+d(x_{m},T(x))=d(x,x_{m})+d(T(x_{m-1}),T(x))\leq d(x,x_{m})+ad(x_{m-1},x)}

eftersom d ( x , x m ) {\displaystyle d(x,x_{m})} och d ( x m 1 , x ) {\displaystyle d(x_{m-1},x)} kan göras godtyckligt litet för stora m {\displaystyle m} ( x m {\displaystyle x_{m}} går mot x {\displaystyle x} ger att avståndet går mot noll).

Antag att det finns en annan fixpunkt för T {\displaystyle T} kallad y {\displaystyle y} , då vi får:

0 d ( x , y ) = d ( T ( x ) , T ( y ) ) a d ( x , y ) . {\displaystyle 0\leq d(x,y)=d(T(x),T(y))\leq ad(x,y).}

Men a < 1 {\displaystyle a<1} ger oss att d ( x , y ) = 0 {\displaystyle d(x,y)=0} , det vill säga x = y {\displaystyle x=y} .

Tillämpningar

Banachs fixpunktssats kan användas till att bevisa många andra satser, däribland inversa funktionssatsen och Picard-Lindelöfs sats om existensen av och uniciteten hos lösningar till vissa ordinära differentialekvationer.

Noter

  1. ^ Stefan Banach (1922). ”Sur les opérations dans les ensembles abstracts et leur application aux équations intégrales”. Fundamenta Mathematicae 3: sid. 133-181. http://matwbn.icm.edu.pl/ksiazki/fm/fm3/fm3120.pdf. Läst 21 mars 2009. 

Referenser

  • Kreyszig, Erwin (1978). Introductory Functional Analysis with Applications. John Wiley & Sons. ISBN 0-471-50731-8 
  • Hille, Einar (1976). Ordinary Differential Equations in the Complex Domain. Dover Publications. ISBN 0-486-69620-0