Birgit Ståhl-Nyberg
| Birgit Ståhl-Nyberg | |
 | |
| Född | 27 november 1928[1][2] Hammerdals församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 20 januari 1982[1][2] (53 år) Lidingö församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Pernbys målarskola Académie Libre Kungliga Konsthögskolan  |
| Sysselsättning | Tecknare[1], målare[1] |
| Make | Hendrik Nyberg (g. 1953–)[1] |
| Barn | Mikael Nyberg (f. 1953) Robert Nyberg (f. 1956) |
| Redigera Wikidata | |
Birgit Elida Ståhl-Nyberg, född 27 november 1928 i Hammerdal, Jämtlands län, död 20 januari 1982 i Stockholm, var en svensk målare och tecknare.
Biografi
Hon var dotter till målarmästaren Elov Ståhl och Ida Johnsson och från 1953 gift med Hendrik Nyberg samt mor till tecknaren Robert Nyberg och författaren Mikael Nyberg.
Hon studerade först vid Otte Skölds målarskola innan hon studerade målning för Lennart Rodhe vid Académie Libre 1951 och för Ragnar Sandberg vid Kungliga konsthögskolan 1952–1957. Hon tilldelades 1958 H Ahlbergs stipendium från Konstakademien. Tillsammans med sin man ställde hon ut i Hammerdal 1957 och separat ställde hon bland annat ut på Lilla Paviljongen och Galerie S:t Nikolaus i Stockholm samt i Skellefteå. Hon medverkade i Nationalmuseums utställning Unga tecknare, utställningen Fem målare som visades i Östersund samt utställningar arrangerade av Jämtlands läns konstförening och Östersunds konstklubb. Hennes konstform är inspirerad av Fernand Léger och har starka drag av socialrealism. Miljöerna är vardagsnära, ofta med tunnelbana och varuhus.
En stor triptyk, Vägen till frihet och bröd, finns i Museum Anna Nordlander i Skellefteå. Hon har bland annat utsmyckat Akalla tunnelbanestation. Hennes konst består av stilleben, porträtt, figurer, landskapsskildringar samt teckningar av barn. Ståhl-Nyberg är representerad på Norrköpings konstmuseum, Uppsala konstmuseum[3] samt i Gustav VI Adolfs samling.[4]
Birgit Ståhl-Nyberg är begravd på Hammerdals kyrkogård.[5]
Källor
- Barbro Werkmäster: Birgit Ståhl-Nyberg i Svenskt biografiskt lexikon (2015)
- Svenskt konstnärslexikon del V, sid 302, Allhems Förlag, Malmö. Libris 8390293
- Birgit Ståhl-Nyberg i Konstnärslexikonett Amanda
Noter
- ^ [a b c d e f g] Birgit Elida Ståhl-Nyberg, läst: 11 november 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Svenskt biografiskt lexikon, Birgit Elida Ståhl-Nyberg, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ ”Birgit Ståhl-Nyberg”. konstmuseum.uppsala.se. Arkiverad från originalet den 27 februari 2023. https://web.archive.org/web/20230227140206/https://konstmuseum.uppsala.se/samlingar/vad-visas-just-nu/birgit-stahl-nyberg/?_t_id=yaJ2sHUBr5e2yVzEg7NPpA==&_t_uuid=1JmT45eYTD2mbapsG7crFA&_t_q=Birgit+Sth%C3%A5l+Nyberg&_t_tags=language:sv,siteid:8144a865-f300-4e5f-bb17-4ce98999d22d&_t_hit.id=Uppsala_ModulWebb_Models_Pages_StandardPage/_5692b3b6-19ae-46bc-bb86-0a1bec226f47_sv&_t_hit.pos=2. Läst 27 februari 2023.
- ^ Gustav VI Adolfs samling
- ^ Birgit Ellida Ståhl Nyberg på Gravar.se
Vidare läsning
- Flensburg, Birgitta: Birgit Ellida Ståhl-Nyberg i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (8 mars 2018) CC-BY
- Ståhl-Nyberg, Birgit; Nyberg, Mikael; Lidman, Sara (2018). Det nya modet. Malmö: Bokförlaget Arena. Libris gqj6p3z7d1vr3rrp. ISBN 9789178435203
- Söderström, Eva: "Kvinna, konstnär och klassresenär: om Birgit Ståhl-Nyberg" i Jämten 2004, sid 116–141
Externa länkar
- Birgit Ståhl-Nyberg (bildspel och biografiska texter)
- "Birgit Ståhl-Nyberg hittade typerna – och gjorde dem tydliga i sitt måleri" Östersunds-Posten 7 april 2010
|
