Häradsskrivare

Häradsskrivare kallades i Sverige åren 1918–1966 chefen över ett fögderi, vars verksamhet mellan 1967 och 1990 organiserades i lokala skattemyndigheter inom fögderierna.

Före 1918 var häradsskrivaren ansvarig för att underhålla jordeböckerna och skapa mantalslängder som användes för den lokala skatteuppbörden,[1] men han var då inte chef för fögderiet, utan det var istället en kronofogde.[2]

Häradsskrivaren var en tjänsteman underställd länsstyrelsen.[3][2]

I Gamla Finland 1744–1783 och 1797–1812 var häradsskrivaren den ledande tjänsteman i lantkommissariaten vid sidan av lantkommissarien, det vill säga kronofogden, med samma uppgifter som häradsskrivarna hade i den svenska länsförvaltningen, det vill säga förandet av lantkommissariatets räkenskapsböcker och skattelängder.[4] Innan magistraterna avskaffades 2020 i Finland var häradsskrivaren chefen för en magistrat.[5]

Bilder

Se även

  • Sockenskrivare

Källor

  • Gunnar Carlquist, red (1947–1955). ”Häradsskrivare”. Svensk uppslagsbok (2:a omarbetade och utvidgade upplagan). Malmö: Baltiska förlaget. sid. 1228. Libris 11112. http://svenskuppslagsbok.se/scans/band_13/1227_1228-0014.jpg. Läst 3 juni 2018  Arkiverad 19 augusti 2015 hämtat från the Wayback Machine.

Noter

  1. ^ Jfr. Kongl. instr. för häradsskrifvarne av den 16 oktober 1689.
  2. ^ [a b] ”häradsskrivare”. Förvaltningshistorisk ordbok. Svenska litteratursällskapet i Finland. 2016 
  3. ^ Svensk uppslagsbok band 13, sida 1228
  4. ^ ”häradsskrivare”. Förvaltningshistorisk ordbok. Svenska litteratursällskapet i Finland. 2016 
  5. ^ ”Häradsskrivare”. Uppslagsverket Finland. https://uppslagsverket.fi/sv/sok/view-170045-Haeradsskrivare. Läst 22 juli 2023.