Keminmaa (före 1979 Kemi landskommun, finska: Kemin maalaiskunta) är en kommun i landskapetLappland i Finland. Keminmaa har 7 904 invånare (2021) och täcker en yta på 647,23 km². Keminmaa är en enspråkigt finsk kommun. Kommunen gränsar till Kemi i söder, Torneå i väster, Tervola i norr och Simo i öster.
Mellan Keminmaa och Torneå går världens nordligaste motorväg.
Administrativ historik
1938 överfördes ett område med 14 716 invånare till Kemi stad från Kemi landskommun.[4] Före 1 januari 1979 hette kommunen Kemi landskommun (finska: Kemin maalaiskunta).[5]
Stadshuset byggdes 1986 efter ritningar av Kimmo Kuismanen. I tornet finns en skulptur med laserljus som föreställer polstjärnan och norrskenen.[6]
Tätorter
Vid Statistikcentralens tätortsavgränsning den 31 december 2021 fanns två tätorter inom Keminmaa kommuns område:[7]
Partier eller valmansföreningar med en asterisk (*) ställde inte upp med kandidater i valet. I valet ställde Centern och Kristdemokraterna upp i ett valförbund.[10]
Demografi
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Keminmaa kommun 1975–2020[11]
År
Folkmängd
1975
7 007
1980
7 721
1985
8 798
1990
9 143
1995
9 411
2000
8 930
2005
8 926
2010
8 573
2015
8 388
2020
7 984
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.
Språk
Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl.[12][3]
Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.
Finska (98,8 %)
Svenska (0,1 %)
Samiska (0,0 %)
Främmande språk (1,1 %)
Kyrkor
Under 1300-talets andra kvartal bildades Kemi kapell under Pedersöre socken och blev en självständig kyrksocken senast vid sekelskiftet 1400.[13]
Keminmaa gamla kyrka är uppförd i sten omkring 1530. Planen består av ett långhus med sakristia i norr. Ett tidigare vapenhus i söder revs omkring 1660. Interiören har ett innertak av brädor byggt på 1640-talet och bemålat några decennier senare. Kyrkan övergavs 1799, men användes fram till 1910-talet för jordfästningar. I senare tid har den blivit en stor sevärdhet. Här finns bland annat mumien av kyrkoherden Nikolaus Rungius som dog 1629.[6]
En ny kyrka uppfördes 1794-1799, men visade sig så illa byggd att den fick nedrivas bit för bit. Den nuvarande kyrkan tillkom 1824-1827. Den byggdes under ledning av Carl Ludvig Engel i nyklassicistisk stil.[6]
Se även
Kemi stad
Källor
Hiekkanen, Markus (2020). Finlands medeltida stenkyrkor. Stockholm: Kungl. Vitterhets historie och antikvitetsakademien. sid. 620-625. Libris n0bnsbs4l2bcgvwv. ISBN 9789188763112
Noter
^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.
^ [a b] ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023.
^”Befolkningens näringsgren : Befolkning efter näringsgren kommunvis åren 1880–1975” (på finska & svenska). Statistikcentralen. 15 september 1973. sid. 293. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/91484/xtia_vael_1880-1975_1979_dig_63.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 20 augusti 2015.
^ (på finska och svenska) ( PDF) Kommuner och kommunbaserade indelningar 2015. Finlands officiella statistik. Helsingfors: Statistikcentralen. 2015. sid. 71 (76 i pdf:en). ISBN 978–952–244–528–5. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/103646/yksk28_201500_2015_net.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 10 april 2023
^”13vt -- Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön, 2021”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 9 april 2023. https://web.archive.org/web/20230409083509/https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_13vt.px/. Läst 7 april 2023.
^”Keminmaa - Partiernas och gemensamma listornas röstetal”. Kommunalvalet 2017. Justitieministeriet - Vaalit.fi. http://tulospalvelu.vaalit.fi/KV-2017/se/kutulos_241.html. Läst 23 februari 2018.
^”Keminmaa - Resultatet enligt parti”. Kommunalvalet 28.10.2012. Justitieministeriet - Vaalit.fi. http://tulospalvelu.vaalit.fi/K2012/r/tulos/kutulos_keminmaa.html. Läst 23 februari 2018.
^”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 23 mars 2023.
^”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023.
^Palola, A.-P: Yleiskatsaus Suomen keskiaikaisten seurakuntien perustamisajankohdista (Översikt över grundläggandet av de medeltida församlingarna i Finland), Faravid 18-19 (1994/1995), s. 95-96, Åbo domkyrkas svartbok, Helsingfors 1890, nr 53, 111, 225, 227, Finlands medeltidsurkunder III, Helsingfors 1921, nr 2544