Lakaträsk

Lakaträsk
småort
Land	Sverige
Landskap	Norrbotten
Län	Norrbottens län
Kommun	Bodens kommun
Distrikt	Edefors distrikt

Koordinater	66°16′38″N 21°7′19″Ö / 66.27722°N 21.12194°Ö / 66.27722; 21.12194

Area	28 hektar (2000)^[1]

Folkmängd	50 (2000)^[1]
Befolkningstäthet	1,79 inv./hektar

Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Riktnummer	0925
Tätortskod	TX862^[2]
Småortskod	S9201^[1]
Beb.områdeskod	2582TB112 (1960–1970)^[3] 2582SB120 (1990–2005)^[3]

Ortens läge i Norrbottens län Ortens läge i Norrbottens län
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata

Lakaträsk är en by och fram till 2005 också småort i Bodens kommun, belägen norr om sjön Lakaträsket i Edefors socken. Trots den numera ringa befolkningen i området utgör Lakaträsk med omgivning ett eget riktnummerområde med nummer 0925.

Lakaträsk ligger längs med Malmbanan och har en gammal stationsbyggnad, och är mötesplats för tågen på malmbanan.^[4]

Historia

Lakaträsk ligger i Edefors socken som bildades 1890 genom utbrytning ur Överluleå socken. I samband med kommunreformen 1863 bildades Överluleå landskommun ur vilken Edefors landskommun utbröts 1892, vilken kommun Lakaträsk tillhörde fram till 1 januari 1971, då Edefors uppgick i Bodens kommun.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Lakaträsk 1920–2000^[5]^[6]^[7]^[8]^[9]^[10]^[11]^[12]^[13]

År	Folkmängd	Areal (ha)
1920	250	^##
1930	286	^##
1935	320	^##
1940	280	^##
1945	252	^##
1950	215	^##
1960	279	67
1965	202	67
1990	65	27^#
1995	58	28^#
2000	50	28^#
Anm.: Upphörde som tätort 1970. Upphörde som småort 2005. ^## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950. ^# Som småort.

Källor

Noter

^ [a b c] Småorter 2005, SCB, 27 maj 2007, s. 79, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 19 februari 2014.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Bankvakt.se : Lakaträsk Läst 10 augusti 2015
^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, II, Befolkningsagglomerationer, trosbekännelse, stamskillnad, utrikes födelseort, främmande statsborgarskap, lyten m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1925. sid. 83. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_2.pdf. Läst 30 januari 2016 Arkiverad 29 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 136. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
^ (PDF) I. Allmänna folkräkningen den 31 december 1935, Folkmängden kommunvis efter kön, civilstånd och större åldersgrupper. Befolkningsagglomerationer. Obefintliga. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1937. sid. 89. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Sarskilda_folkrakningen_1935_1936_1.pdf. Läst 3 mars 2015 Arkiverad 29 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 234. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 225. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 238. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 1
^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 8 februari 2012.
^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 76

v • r Bodens kommun i Norrbottens län

Distrikt	Edefors · Gunnarsbyn · Sävast · Överluleå

Tätorter	Boden · Harads · Sävast · Trångforsen och Heden · Unbyn · Vittjärv

Småorter	Bodträskfors · Brännberg · Buddbyn · Buddbyn (norra delen) · Degerbäcken · Gunnarsbyn · Norra Bredåker · Skogså · Svartbjörsbyn · Svartlå · Sävastnäs · Södra Bredåker · Sörbyn · Österåker

Övriga orter	Inbyn · Lakaträsk · Maran · Mockträsk · Norra Svartbyn · Norriån · Sandträsk · Vändträsk · Åbergstorp · Överstbyn

v • r Stationer längs Malmbanan

(Narvik –) Riksgränsen – Katterjåkk – Vassijaure – Björkliden – Abisko turiststation – Abisko Ö – Kaisepakte — Kaisaniemi hållplats — Stenbacken — Rensjön — Rautas — Krokvik — Kiruna – Sjisjka — Kaitum — Fjällåsen — Harrå — Håmojokk — Gällivare — Lina älv – Ripats — Nattavaara – Koskivaara – Polcirkeln — Murjek — Lakaträsk — Boden C (– Luleå C)

Observera att den norska delen räknas till Ofotbanen och sträckan Boden-Luleå räknas till Stambanan genom övre Norrland. Däremot går malmtågen hela vägen till Narvik respektive Luleå.