Margareta von Ascheberg
| Margareta von Ascheberg | ||
|---|---|---|
 | ||
Titlar | ||
Grevinna | ||
| Yrke | Godsägare och regementschef | |
Militärtjänst | ||
| I tjänst för |  Sverige | |
| Land | Sverige Belgien | |
| Tjänstetid | 1700-1702 | |
| Grad | Överstinna | |
| Enhet | Skånska ståndsdragonerna | |
| | ||
Personfakta | ||
| Född | 9 juli 1671 Holma gård i Bohuslän | |
| Nationalitet | Sverige | |
| Residens | Vittskövle slott | |
| Död | 1753 | |
Släkt | ||
| Frälse- eller adelsätt | von Ascheberg | |
| Sätesgård | Vittskövle slott | |
| Far | Rutger von Ascheberg | |
| Mor | Maria Eleonora von Buseck | |
Familj | ||
| Gift | 1691 | |
| Make/maka | Kjell Christoffer Barnekow | |
Heraldiskt vapen | ||
 | ||
Margareta von Ascheberg, senare Barnekow, född 9 juli 1671 på Holma gård i Bohuslän, död oktober 1753,[1] var en svensk grevinna, godsägare och regementschef.
Biografi
Tidiga år
Margareta von Ascheberg föddes som dotter till fältmarskalken Rutger von Ascheberg och Maria Eleonora von Buseck, född Münch, och gifte sig vid 19 års ålder, år 1691, med greven och översten Kjell Christoffer Barnekow.[1] Hon följde maken, som var i holländsk tjänst, till kriget i Belgien på 1690-talet.
Överste
Hon blev änka 1700, vid 29 års ålder.[1] Som änka blev det hennes skyldighet att agera överste för makens så kallade Prestdragoner, som han mottagit med skyldighet att med 211 man, tillika med hästar och mundering, komplettera regementet, en uppgift ovanlig för en kvinna som hon fullgjorde väl, trots att hon hade ansökt om att få slippa.
Hon värvade alla soldater av 200 utom 89, tillsatte regementets officerare och intog platsen vid mönstringsbordet då regementet avreste från Kristianstad 1702.
Detta imponerade stort på samtiden, och man kallade det: "Eljest outredligt för ett fruntimmer".
Hon deltog sedan i regementets underhåll och affärer under kriget och brevväxlade med Karl XII om dess ämbeten och anmälde officerare till erhållande av kungliga fullmakter; hon kallades "överstinna".
Godsägarinna
Hon beskrivs också som en skicklig affärskvinna, som utvidgade och utvecklade sin egendom. Hon grundade även sjukhus och skolor på sina gods och gav en del privata bidrag anonymt. Många fattiga sades följa henne då hon rest emellan sina gods.
Hon blev känd som "Aschebergskan på Vittskövle".
Se även
Källor
- Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor
- Margareta von Ascheberg i Wilhelmina Stålberg, Anteckningar om svenska qvinnor (1864)
- Karolinska kvinnoöden av Alf Åberg. Förlag: Natur och Kultur.
Noter
- ^ [a b c] ”skbl.se - Margareta von Ascheberg”. skbl.se. http://skbl.se/sv/artikel/MargaretavonAscheberg0. Läst 24 december 2021.
Externa länkar
- Margaretha Ascheberg, von
- Berättelser ur svenska historien / 27. Karl den tolftes regering. H. 7. Karl den tolfte och hans samtida
|
