Per Ludvig Lundborg
| Per Ludvig Lundborg | |
 | |
| Född | 27 september 1816[1] Orlunda församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 24 augusti 1908[2][1] (91 år) Rogslösa församling[2][1], Sverige |
| Begravd | Rogslösa kyrkogård[3][4] |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[1]  |
| Sysselsättning | Präst[3][1], kyrkoherde[2] |
| Befattning | |
| Kyrkoherde i Rogslösa pastorat (1860–1908)[1] Kontraktsprost i Dals kontrakt (1876–1880)[1] | |
| Utmärkelser | |
| Ordensledamot av Nordstjärneorden (1878)[1] | |
| Redigera Wikidata | |
Per Ludvig Lundborg, född 27 september 1816 i Orlunda församling, Östergötlands län, död 24 augusti 1908 i Rogslösa församling, Östergötlands län, var en svensk präst.
Biografi
Per Ludvig Lundborg föddes 27 september 1816 i Orlunda socken. Han var son till kyrkoherden Per Lundborg i Herrestads socken. Lundborg studerade i Vadstena och Linköping. Han blev vårterminen 1836 student vid Uppsala universitet, Uppsala och tog 16 juni 1842 filosofie kandidat. Lundborg tog 16 juni 1845 filosofie magister och teologisk kandidat 27 juni 1850. Han prästvigdes 28 juli 1850 och tog 30 september 1856 pastoralexamen. Den 4 juni 1858 blev han kyrkoherde i Rogslösa församling, Rogslösa pastorat och tillträde 1860. Han var från 29 mars 1876 till 24 mars 1880 kontraktsprost i Dals kontrakt. År 1878 blev han ledamot av Nordstjärneorden, 9 juni 1893 teologie doktor och promoverades vid jubileumsfesten i Uppsala den 6 september samma år. Han blev 31 maj 1895 filosofie doktor, 20 maj 1901 Linköpings stifts senior och 27 februari 1908 svenska prästerskapets nestor. Lundborg avled 24 augusti 1908 i Rogslösa landskommun.[5]
Familj
Lundborg gifte sig 26 juli 1860 med Carolina Wilhelmina Ekenstam (född 1834). Hon var dotter till majoren Carl af Ekenstam och Charlotta Wilhelmina Westerberg. De fick tillsammans barnen Carl Ludvig (född 1861), Per Johan (född 1863), Katarina Wilhelmina (född 1864), Hedvig Charlotta (född 1866) och Karin Maria (född 1870).[5]
Bibliografi
- Bidrag till svenska skaldekonstens historia, Uppsala 1845.[5]
- Theoria Cypriani de spiscopatu. P. P. I-III, Uppsala 1850.[5]
Referenser
Noter
- ^ [a b c d e f g h i] Johan Alfred Westerlund & Axel Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne, vol. 2, 1917, s. 470-472.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Rogslösa kyrkoarkiv, Lysnings- och vigselböcker, SE/VALA/00308/E I/1 (1895-1934), bildid: 80000756_00042, död- och begravningsbok, s. no value, Nationell Arkivdatabas Referenskod: I/1 SE/VALA/00308/E I/1, läs onlineläs online, läst: 11 maj 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Rogslösa kyrkogård - Per Ludvig Lundborg, Kulturgravar, YouTube-videoidentifikator: Kvkd9_StQTg, läs online, läst: 11 maj 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Gravstensinventeringen: 30580?pid=1, läst: 11 maj 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Meurling, Erik; Johan Alfred Westerlund, Johan Axel Setterdahl (1916-1917). Linköpings stifts herdaminne. 2. Linköping: Östgöta Correspondentens Boktryckeri AB. sid. 470-472. Libris 41148
