Tystberga landskommun var en tidigare kommun i Södermanlands län.
Administrativ historik
Den 1 januari 1863, när kommunalförordningarna började tillämpas, skapades över hela riket cirka 2 500 kommuner, varav 89 städer, 8 köpingar och resten landskommuner. Då inrättades i Tystberga socken i Rönö härad i Södermanland denna kommun.
1952 genomfördes den första av 1900-talets två genomgripande kommunreformer i Sverige. Tystberga bildade då "storkommun" genom sammanläggning med de tidigare kommunerna Bogsta, Bälinge, Lästringe, Sättersta och Torsåker.
Kommunreformen 1971 innebar att Tystberga kommun upphörde och området fördes till Nyköpings kommun.[1]
När Nyköpings kommun tredelades år 1992 fördes området för tidigare Torsåkers landskommun över till Gnesta kommun.
Kyrklig tillhörighet
I kyrkligt hänseende tillhörde kommunen Tystberga församling. Den 1 januari 1952 tillkom församlingarna Bogsta, Bälinge, Lästringe, Sättersta och Torsåker.
Kommunvapnet
Blasonering: I blått fält ett treberg av guld med tre uppväxande rågax av guld och däröver en flygande fågel av silver.
Geografi
Tystberga landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 325,63 km², varav 302,34 km² land.[2] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1961 omfattade landskommunen samma datum en areal av 327,74 km², varav 306,36 km² land.[3]
Tätorter i kommunen 1960
I Tystberga landskommun fanns tätorten Tystberga, som hade 746 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i kommunen var då 23,9 procent.[4]
Politik
Mandatfördelning i valen 1938-1966
| Valår | S | SP | ÖVR | C | FP | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
|---|
| 1938 | | 1 | 18 | | | | | 19 | | |
| 1942 | | | 19 | | | | | 19 | | |
| 1946 | 8 | | 11 | | | | | 19 | | |
| 1950 | 16 | | | 13 | 5 | 1 | | 35 | 81,6 | |
| 1954 | 15 | | | 12 | 6 | 2 | | 35 | 81,1 | |
| 1958 | 14 | | | 13 | 4 | 4 | | 35 | 82,1 | |
| 1962 | 17 | | | 12 | 3 | 3 | | 35 | 84,3 | |
| 1966 | 15 | | | 12 | 4 | 4 | | 35 | 87,0 | |
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Källor
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 13. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1965-09-30. sid. 6. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014 Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 17 i pdf:en
