Ystads kommun

Befolkning, areal
Ystads kommun Kommun
Ystad nya rådhus (kommunhus)
Slogan	Ja, i Ystad^[1]
Ystads kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Skåne
Län	Skåne län (1997–) Malmöhus län (–1996)
Centralort	Ystad
Inrättad	1 januari 1971
Folkmängd	31 954 (2024-03-31)^[2]
Areal	1 184,41 kvadratkilometer (2019-01-01)^[3]
- därav land	349,93 kvadratkilometer^[3]
- därav vatten	834,48 kvadratkilometer^[3]
Bef.täthet	91,32 inv./km² (land)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	55°25′00″N 13°50′00″Ö / 55.416666666667°N 13.833333333333°Ö / 55.416666666667; 13.833333333333
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Ystads domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-1181^[4]
Anställda	2 625 (2019-11)^[5]
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1286^[6]
GeoNames	2662148
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Ystads kommun är en kommun i Skåne län. Centralort är Ystad.

Kommunen är belägen i södra Skåne med kust mot Östersjön. Jordbruket och handeln har traditionellt varit basnäringarna i kommunen, men andelen sysselsatta inom jordbruket har minskat och numer är tillverkningsindustrin en viktig arbetsgivare.

Sedan mitten på 1970-talet har befolkningstrenden varit positiv. Efter valen under 2010-talet har olika politiska koalitioner styrt kommunen med växlande majoritets- och minoritetsstyre.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna Baldringe, Balkåkra, Bjäresjö, Borrie, Bromma, Glemminge, Hedeskoga, Högestad, Hörup, Ingelstorp, Löderup, Sjörup, Skårby, Snårestad, Stora Herrestad, Stora Köpinge, Sövestad, Valleberga och Öja. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Ystads stad som 1863 bildade en stadskommun.

Löderups municipalsamhälle inrättades 18 juni 1927 och upplöstes vid utgången av 1958.

Vid kommunreformen 1952 sammanlades landskommunerna i Löderups landskommun och de då bildade Glemmingebro, Herrestads och Ljunits landskommuner. Ystads stad kvarstod oförändrad.

Ystads kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Ystads stad, Löderups, Herrestads och Ljunits landskommuner samt en del ur Glemmingebro landskommun (Glemminge och Ingelstorp).^[7]

Kommunen ingår sedan bildandet i Ystads domsaga.^[8]

Geografi

Kommunen är belägen på södra/sydöstra Skåne och gränsar till Simrishamns, Tomelilla, Sjöbo och Skurups kommuner.

Topografi och hydrografi

Se även: Lista över insjöar i Ystads kommun

Kommunen har en kustremsa mot Östersjön.^[9] Där är landskapet relativt flackt, med en höjdskillnad på omkring 50 meter som generellt lutar åt sydost mot kusten. Kustområden kring hamnen, östra delarna av centralorten och Ystads sandskog är belägna under +5 meter.^[10] Längs kusten råder ibland starka undervattensströmmar.^[11]

Bland större sjöar finns Krageholmssjön och Ellestadssjön i nordvästra delen av kommunen och genom mellersta delen av kommunen flyter Nybroån från norr till söder och mynnar ut i Östersjön. I öster flyter Kabusaån från nordväst och mynnar även den ut i Östersjön.^[9]

Naturskydd

Det finns 17 naturreservat i kommunen.^[12] Backåkra naturreservat är ett gammalt sandhedslandskap med betande kor. Där växer hedblomster, jungfrulin och backsilja, typiska växter för torrängar. Bland djur och insekter återfinns kamgräsfjäril samt det lilla biet hedsidenbi.^[13] Mäktiga sanddyner som byggs på med mer sand hittas i Sandhammarens naturreservat, dit följer sand från Löderup och Hagestad med havsströmmarna. Längre in från kusten finns planterad tallskog som skydd mot sandflykt.^[14] Andra naturreservat är exempelvis Ållskog och Svartskylle.^[12]

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fem församlingar – Ljunits, Löderups, Stora Köpinge, Sövestadsbygdens och Ystads.

Från 2016 indelas kommunen istället i 20 distrikt^[15]:

Tätorter

År 2020 bodde 84,4 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.^[16]

Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det 11 tätorter i Ystads kommun:^[17]

Tätort	Befolkning
Ystad	20 195
Köpingebro	1 265
Nybrostrand	1 338
Svarte	1 005
Löderup	628
Glemmingebro	424
Sövestad	366
Stora Herrestad	315
Hedeskoga	252
Rynge och Vallösa	226
Trunnerup, Bleckstorp och Rögla*	204

*Del av tätorten ligger även i Skurups kommun

Styre och politik

Styre

Efter 2010 års val tog Alliansen, bestående av Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna, tillsammans med Miljöpartiet över makten i kommunen.

Mandatperioden 2014 till 2018 styrdes kommunen av en koalition bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet samt en valteknisk samverkan med Vänsterpartiet. Tillsammans bildade de då en majoritetskoalition.^[18] Efter valet 2018 bildade Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna en minoritetskoalition.^[19] Detta var möjligt genom en valteknisk samverkan med Sverigedemokraterna.^[20]

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2023
Ordförande	M	Malin Olsson
Förste vice ordförande	Sd	Peter Lundgren
Andre vice ordförande	S	Magnus Arling

Källa:^[21]

Mandatfördelning 1970–2022

Valår

SPI

NYD

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

Könsfördelning (M/K)

1970

89,5

1973

91,5

1976

91,9

1979

90,2

1982

90,7

1985

88,7

1988

85,3

1991

84,7

1994

84,5

1998

77,40

2002

76,78

2006

79,16

2010

81,77

2014

84,23

2018

86,50

2022

84,28

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Presidium 2023
Ordförande	M	Paula Nilsson
Förste vice ordförande	M	Gunilla Andersson
Andre vice ordförande	S	Kevin Rasmussen

Källa:^[22]

Övriga nämnder

Barn- och utbildningsnämnden
Ordförande	L	Per-Olof Lind
Förste vice ordförande	M	Paula Larsson Jarl
Andre vice ordförande	S	Karin Voltaire

Gymnasienämnden
Ordförande	M	Kevin Sundin
Förste vice ordförande	Sd	Leif Olsson Svensson
Andre vice ordförande	S	Rikard Larsson

Kulturnämnden
Ordförande	M	Sverker Meyer
Förste vice ordförande	Sd	Jan-Åke Isaksson
Andre vice ordförande	S	Mårten Mårtensson

Myndighetsnämnden
Ordförande	M	Stefan Engdahl
Förste vice ordförande	M	Kent Svensson
Andre vice ordförande	S	Riccard Axtelius

Samhällsbyggnadsnämnden
Ordförande	Kd	Håkan Thorén Damm
Förste vice ordförande	Sd	Göran Björk
Andre vice ordförande	S	Roger Jönsson

Socialnämnden
Ordförande	M	Anne Olofsdotter
Förste vice ordförande	L	Eva Hallmer Lindahl
Andre vice ordförande	S	Birgitta Cestrone Nyman

^[23]

Vänorter

Ystad har två vänorter:

Vänortavtalen med Ekenäs, Sölleröd, Ballerups kommun och Haugesunds kommun avslutades 2008, då Ekenäs och Sölleröd upphört att vara egna kommuner.

Vänortavtalen med de nordiska vänorterna Ekenäs, Sölleröd och Haugesunds kommun avslutades 2008, då Sölleröd upphört att vara egen kommun och Ekenäs också planerades upphöra och ingå i en större kommun. Tidigare hade representanter för kommunerna träffats vartannat år och "haft gemensamma arrangemang inom bland annat kultur och idrott".^[24]

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Jordbruket och handel än har traditionellt varit basnäringarna i kommunen, men framförallt jordbrukets betydelse har minskat. I början av 2020-talet är omkring 70 procent av områdets areal jordbruksmark, men erbjöd endast knappt tre procent av arbetstillfällena i kommunen. Tillverkningsindustrin är desto större och svarade för cirka 9 procent av arbetstillfällena. Bland företag inom detta område märks Polykemi AB, som arbetar med plastindustri, och Vossloh Nordic Switch Systems AB, som tillverkar växelkomponenter för järnväg. Andra större arbetsgivare är kommunen och Region Skåne, främst genom lasarettet i Ystad.^[9]

Infrastruktur

Transporter

Den svenska sträckan av Europaväg 65, liksom riksvägarna 13 och 19, har sin utgångspunkt i centralorten. Riksväg 9 genomkorsar kommunen likväl som järnvägen Malmö–Ystad–Simrishamn.^[9] Hållplats finns på Ystads station.^[25] I tätorten Ystad finns också en hamn, vilket är en av de viktigaste svenska gränsstationerna till länder utanför EU. Därifrån finns färjeförbindelse med Rønne på Bornholm och Świnoujście i Polen. Från Ystads hamn går huvuddelen av godstrafiken mellan Norden och Polen.^[9]

Sjukvård

Lasarettet i Ystad drivs av Region Skåne och ingår i sjukvårdsförvaltningen Skånes universitetssjukvård. År 2018 arbetade omkring 1000 personer på akutmottagningen eller mottagningar och vårdavdelningar inom ett flertal olika specialiteter. Sjukhuset ansvarar för tarmoperationer, så kallad kolonkirurgi, och manlig sterilisering på patienter från större delen av Skåne.^[26]

Befolkning

Demografi

Statistik

Demografi
Könsfördelning
Ystads kommun
Män	49,0 % (2022)
Kvinnor	51,0 % (2022)
Medelålder
Män	44,7 år (2022)
Kvinnor	47,4 år (2022)
Hushåll
Ensamstående	47,6 %
Sammanboende	48,9 %
Övriga hushåll	3,6 %
Födelseland
Sverige	88,8 %
Utanför Sverige	11,2 %
Källa:[1]

Befolkningsutveckling

Kommunen har 31 954 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 84:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Ystads kommun 1970–2020^[27]

År			Folkmängd
1970			24 039
1975			23 693
1980			23 773
1985			23 900
1990			24 999
1995			25 752
2000			26 182
2005			27 120
2010			28 338
2015			28 985
2020			30 970
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 3 166, eller 10,92 % av befolkningen (hela befolkningen: 28 985 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 2 109, eller 7,99 % av befolkningen (hela befolkningen: 26 383 den 31 december 2002).^[28]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Ystads kommun 28 985 personer. Av dessa var 2 588 personer (8,93 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som födelselandet tillhör.^[29]

Födelseland^[29]
31 december 2015
1	Sverige	&&&&&&&&&&026397.&&&&&026 397
2	Polen	&&&&&&&&&&&&0460.&&&&&0460
3	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0319.&&&&&0319
4	Danmark	&&&&&&&&&&&&0264.&&&&&0264
5	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0207.&&&&&0207
6	Tyskland	&&&&&&&&&&&&0179.&&&&&0179
7	Finland	&&&&&&&&&&&&0154.&&&&&0154
8	Syrien	&&&&&&&&&&&&0142.&&&&&0142
9	Irak	&&&&&&&&&&&&0128.&&&&&0128
10	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&&0108.&&&&&0108
11	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&&0105.&&&&&0105
12	Europa utom EU: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&&083.&&&&&083
13	Sydamerika	&&&&&&&&&&&&&072.&&&&&072
14	Thailand	&&&&&&&&&&&&&062.&&&&&062
15	Norge	&&&&&&&&&&&&&059.&&&&&059
16	Nordamerika	&&&&&&&&&&&&&057.&&&&&057
17	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&&056.&&&&&056
18	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&&053.&&&&&053
19	Iran	&&&&&&&&&&&&&022.&&&&&022
20	Turkiet	&&&&&&&&&&&&&017.&&&&&017
21	Somalia	&&&&&&&&&&&&&015.&&&&&015
22	Oceanien	&&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&08
23	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07
24	Eritrea	&&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05
25	Island	&&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03
25	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03

Kultur

Kulturarv

Se även: Lista över fornlämningar i Ystads kommun

I mitten på 1200-talet grundades Gråbrödraklostret i Ystad av bröder från franciskanorden. Det är en av Sveriges äldsta bevarade klosterbyggnader och används numer som museum.^[30] Ett annat kulturarv är Ales stenar, vilket är Sveriges största bevarade skeppssättning.^[31]

Ett senare arv är Dag Hammarskjölds Backåkra, en plats han köpte 1957 i syfte att bosätta sig på. Där har FN:s säkerhetsråd hållit möte och platsen används numer som museum och konferensanläggning.^[32]

Kommunsymboler

Kommunvapen

Huvudartikel: Ystads kommunvapen

Blasonering: I med röda rosor bestrött fält av guld ett upprest krönt, blått lejon med röd krona och beväring.

Vapnet bygger på ett sigill med lejon och rosor som fanns för Ystads stad under medeltiden, men djuret omvandlades så småningom till en grip. När vapnet fastställdes för Ystads stad år 1936 återgick man till ursprunget. Även de landskommuner med vilka Ystad lades samman 1971 (Glemmingebro, Herrestad och Löderup) hade vapen. Dock registrerades stadsvapnet för den nya kommunen år 1974.

Kommunfågel

Gråhakedoppingen är Ystads kommunfågel.

Logotyp

Kommunen använder numera oftast en logotyp bestående av ett stiliserat "Y".

Se även

Personer med anknytning till Ystads kommun
Ytornet

Källor

Statistiska Centralbyrån

^ "Välkommen ombord" ska sälja Gävle, Dagens Nyheter, 27 augusti 2008, läs onlineläs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Domsagohistorik Ystads tingsrätt
^ [a b c d e] ”Ystad - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ystad. Läst 7 juni 2022.
^ SWECO (19 juni 2014). [https://www.ystad.se/globalassets/dokument/lou/avd-f-strat-miljoarb/erosion/sweco---klimatutredning-for-fop-ystad-2014-06-19_slutversion.pdf Klimatutredning FÖP Ystad YSTADS KOMMUN]. sid. 4. https://www.ystad.se/globalassets/dokument/lou/avd-f-strat-miljoarb/erosion/sweco---klimatutredning-for-fop-ystad-2014-06-19_slutversion.pdf. Läst 7 juni 2022.
^ Välkommen till våra stränder. Simrishamns kommun och Ystads kommun. https://www.ystad.se/globalassets/dokument/lou/dokument/vara_strander_webb.pdf.
^ [a b] ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat.html. Läst 7 juni 2022.
^ ”Backåkra”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/ystad/backakra.html. Läst 7 juni 2022.
^ ”Sandhammaren”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/ystad/sandhammaren.html. Läst 7 juni 2022.
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=1286&id2=null. Läst 17 maj 2024.
^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 17 maj 2024.
^ Thelin, Malin (23 oktober 2014). ”S och C tar hjälp av V”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/5998523. Läst 7 juni 2022.
^ ”Kommunfullmäktige och nämnder - Ystads kommun”. www.ystad.se. https://www.ystad.se/kommun--politik/politik-och-paverkan/politik-paverkan-och-demokrati/kommunfullmaktige/. Läst 7 juni 2022.
^ Råde, Olle (6 december 2018). ”Hon ska styra Ystad de närmaste fyra åren”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/hon-ska-styra-ystad-framat-de-narmaste-fyra-aren. Läst 7 juni 2022.
^ ”Kommunstyrelsen”. Ystad kommun. Arkiverad från originalet den 27 november 2018. https://web.archive.org/web/20181127195914/http://evo.ystad.se:8083/Namnd.asp?sNamndKod=KF&sPeriodKod=150. Läst 27 november 2018.
^ ”Kommunstyrelsen”. Bjuvs kommun. Arkiverad från originalet den 12 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170212105322/http://www.ystad.se/kommun--politik/politik-och-paverkan/fortroendevalda---sok-i-registret/. Läst 10 februari 2017.
^ ”Förtroendevalda i Ystads kommun”. Arkiverad från originalet den 27 november 2017. https://web.archive.org/web/20171127091844/http://evo.ystad.se:8083/Sok.asp. Läst 28 september 2021.
^ ”Nu klipper Ystad banden med sina nordiska vänorter”. Ystadsallehanda. 1 juni 2008. https://www.ystadsallehanda.se/ystad/nu-klipper-ystad-banden-med-sina-nordiska-vanorter/. Läst 7 juni 2022.
^ ”Tåg & buss - Ystads kommun”. www.ystad.se. https://www.ystad.se/fritid/ystadarena/hitta-hit/tag/. Läst 7 juni 2022.
^ ”Om sjukhuset - Lasarettet i Ystad”. vard.skane.se. https://vard.skane.se/lasarettet-i-ystad/om-oss/om-sjukhuset/. Läst 7 juni 2022.
^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 11 februari 2017.
^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 11 februari 2017.
^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015” (XLS). Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221162704/http://www.scb.se/contentassets/e30aa7aebbd246d99878d2a0aa8c81fd/be0101-fodelseland-och-ursprungsland.xlsx. Läst 11 februari 2017.
^ ”Klostret i Ystad - Ystads kommun”. www.ystad.se. https://www.ystad.se/klostret. Läst 7 juni 2022.
^ ”Kåseberga och Ales stenar - Ystads kommun”. www.ystad.se. https://www.ystad.se/turism/se-och-gora/kaseberga-och-ales-stenar/. Läst 7 juni 2022.
^ ”Backåkra - Ystads kommun”. www.ystad.se. https://www.ystad.se/turism/se-och-gora/dag-hammarskjolds-backakra/. Läst 7 juni 2022.

Externa länkar

Ystads kommun
Wikimedia Commons har media som rör Ystads kommun.
Bilder & media

v • r Ystads kommun i Skåne län

Distrikt	Baldringe · Balkåkra · Bjäresjö · Borrie · Bromma · Glemminge · Hedeskoga · Högestad · Hörup · Ingelstorp · Löderup · Sjörup · Skårby · Snårestad · Stora Herrestad · Stora Köpinge · Sövestad · Valleberga · Ystad · Öja

Tätorter	Glemmingebro · Hedeskoga · Köpingebro · Löderup · Nybrostrand · Rynge och Vallösa · Stora Herrestad · Svarte · Sövestad · Trunnerup, Bleckstorp och Rögla (del av) · Ystad

Småorter	Balkåkra · Bjäresjö · Bromma östra · Ensligheten · Hedvigsdal · Högestad · Ingelstorp · Knickarp · Kåseberga · Sjörup · Skårby · Snårestad · Stora Köpinge · Svenstorp

Övriga orter	Källesjö · Rynge · Öja

v • r Kommuner i Skåne län

Bjuv · Bromölla · Burlöv · Båstad · Eslöv · Helsingborg · Hässleholm · Höganäs · Hörby · Höör · Klippan · Kristianstad · Kävlinge · Landskrona · Lomma · Lund · Malmö · Osby · Perstorp · Simrishamn · Sjöbo · Skurup · Staffanstorp · Svalöv · Svedala · Tomelilla · Trelleborg · Vellinge · Ystad · Åstorp · Ängelholm · Örkelljunga · Östra Göinge

Se även: Lista över Sveriges kommuner